Skolans historia
GÖTEBORGS KONGL. GYMNASIUM grundades 1647 som en fortsättningsskola för eleverna i Trivialskolan, som hade kommit till redan år 1630. Gymnasiets stora uppgift blev att bidra till försvenskningen av Bohuslän, som definitivt blev svenskt territorium i freden i Roskilde 1658.
Eleverna förväntades bli ämbetsmän, särskilt präster, och studium av latin var länge skolans specialitet. 1664 testamenterade Bohusläns största jordägare Fru Margareta Hvitfeldt till minne av sin för tidigt döde son, Ivar Dyre, alla sina gårdar till stipendier. Kungliga och Hvitfeldtska stipendieinrättningen delar fortfarande ut stora belopp till studerande och forskare. Hvitfeldt är en gammal norsk släkt; dess vapen är en röd balk i silverfält.
Eleverna förväntades bli ämbetsmän, särskilt präster, och studium av latin var länge skolans specialitet. 1664 testamenterade Bohusläns största jordägare Fru Margareta Hvitfeldt till minne av sin för tidigt döde son, Ivar Dyre, alla sina gårdar till stipendier. Kungliga och Hvitfeldtska stipendieinrättningen delar fortfarande ut stora belopp till studerande och forskare. Hvitfeldt är en gammal norsk släkt; dess vapen är en röd balk i silverfält.
Skolan låg från början i ett hus på Domkyrkoplanen (minnessten). Huset brann 1721 men ett nytt restes snart. 1823 revs det då förfallna skolhuset, klassrum inrättades i Ostindiska Kompaniets hus (nu Stadsmuseet), och 1826 invigdes ett nytt gymnasiehus, Västra Hamngatan 15 (minnestavla). 1862 togs gymnasiebyggnaden vid Hvitfeldtsplatsen i bruk (nu en del av Lärarhögskolan), och 1919 flyttade skolan till den nuvarande huvudbyggnaden i Johanneberg.
Namnen skiftade: Göteborgs Elementarläroverk, Göteborgs Högre Allmänna Läroverk, Göteborgs Högre Latinläroverk och under ett år Lorensbergs Högre Allmänna Läroverk. För att hedra Fru Margareta ändrades namnet år 1941 till Hvitfeldtska Högre Allmänna Läroverket och år 1966 till Hvitfeldtska Gymnasiet.
Skolan undervisade länge bara manliga studenter, d v s var ett gossläroverk – först år 1964 fick pojkarna kvinnliga kamrater. Skolan var provårsläroverk: lärarna var handledare för blivande lärare som gjorde ett års oavlönad praktik, och de hade kunglig fullmakt, d.v.s. de var utnämnda av regeringen.
Bland de många elever som gått i vår skola kan som ett litet axplock nämnas kaparen Lars Gathe adlad Gathenhjelm, skalderna Johan Runius, Bengt Lidner och Thomas Thorild, riksrådet Gabriel von Seth, riksmarskalken Axel Vennersten, statsministern Ernst Trygger, generalstabschefen Bo Boustedt, ärkebiskoparna Carl Fredrik af Wingård, Anton Niclas Sundberg och Erling Eidem (och en lång rad av andra biskopar), psykosyntesens fader läkaren Poul Bjerre, ledamöterna av Svenska Akademien skalden Johan Börjesson och historikern Erik Lönnroth samt oräkneliga professorer. Bland nu levande alumner finns diplomaten och förre utrikesministern Jan Eliasson.
Skolmössan med svart lackskärm och ljusgrå kulle bar skolans alla elever med stolthet från mitten av 1800-talet till omkring 1975. Kring kullen fanns ett band av sammet, grönt för realskolans lägsta klass (ungefär motsvarande femte klass i högstadiet) och för de fyra ringarna i gymnasiet svart med 1, 2, 3 eller 4 smala snodder av silver. På gymnasistmössan fanns Apollons symbol, en lyra, av silver.
