GÖTE­BORGS KONGL. GYM­NA­SIUM grun­dades 1647 som en fort­sät­tningsskola för elev­erna i Triv­ial­skolan, som hade kom­mit till redan år 1630. Gym­nasi­ets stora uppgift blev att bidra till försven­sknin­gen av Bohus­län, som defin­i­tivt blev sven­skt ter­ri­to­rium i fre­den i Roskilde 1658.

Elev­erna förvän­tades bli ämbetsmän, särskilt präster, och studium av latin var länge skolans spe­cialitet. 1664 tes­ta­menter­ade Bohus­läns största jordä­gare Fru Mar­gareta Hvit­feldt till minne av sin för tidigt döde son Iver Dyre alla sina går­dar till stipendier. Kung­liga och Hvit­feldt­ska stipendiein­rät­tnin­gen delar fort­farande ut stora belopp till studerande och forskare. Hvit­feldt är en gam­mal norsk släkt; dess vapen är en röd balk i sil­ver­fält.


Skolan låg från bör­jan i ett hus på Domkyrko­pla­nen (min­nessten). Huset brann 1721 men ett nytt restes snart. 1823 revs det då för­fallna skol­huset, klass­rum inrät­tades i Ostindiska Kom­pani­ets hus (nu Stadsmuseet), och 1826 invigdes ett nytt gym­nasiehus, Väs­tra Ham­n­gatan 15 (minnes­tavla). 1862 togs gym­nasiebyg­gnaden vid Hvit­feldt­splat­sen i bruk (nu en del av Lärarhögskolan), och 1919 fly­t­tade skolan till den nuvarande huvud­byg­gnaden i Johan­neberg.

Nam­nen skif­tade: Göte­borgs Ele­men­tar­läroverk, Göte­borgs Högre Allmänna Läroverk, Göte­borgs Högre Latin­läroverk och under ett år Lorens­bergs Högre Allmänna Läroverk. För att hedra Fru Mar­gareta ändrades nam­net år 1941 till Hvit­feldt­ska Högre Allmänna Lärover­ket och år 1966 till Hvit­feldt­ska Gym­nasiet.

Skolan under­visade länge bara man­liga stu­den­ter, d v s var ett goss­läroverk – först år 1964 fick pojkarna kvinnliga kam­rater. Skolan var provårsläroverk: lärarna var han­dledare för bli­vande lärare som gjorde ett års oavlö­nad prak­tik, och de hade kung­lig full­makt, d.v.s. de var utnäm­nda av regerin­gen.

Bland de många elever som gått i vår skola kan som ett litet axplock näm­nas kaparen Lars Gathe adlad Gath­en­hjelm, skalderna Johan Runius, Bengt Lid­ner och Thomas Tho­rild, rik­srådet Gabriel von Seth, riks­marskalken Axel Ven­ner­sten, statsmin­is­tern Ernst Tryg­ger, gen­er­al­stab­schefen Bo Boust­edt, ärke­biskoparna Carl Fredrik af Wingård, Anton Niclas Sund­berg och Erling Eidem (och en lång rad av andra biskopar), psykosyn­te­sens fader läkaren Poul Bjerre, ledamöterna av Sven­ska Akademien skalden Johan Bör­jes­son och his­torik­ern Erik Lön­nroth samt oräkneliga pro­fes­sorer. Bland nu levande alum­ner finns diplo­maten och förre utrikesmin­is­tern Jan Eliass
on.

Skolmös­san med svart lack­skärm och ljus­grå kulle bar skolans alla elever med stol­thet från mit­ten av
1800-​talet till omkring 1975. Kring kullen fanns ett band av sam­met, grönt för real­skolans lägsta klass (unge­fär motsvarande femte klass i högstadiet) och för de fyra ringarna i gym­nasiet svart med 1, 2, 3 eller 4 smala snod­der av sil­ver. På gym­na­sist­mös­san fanns Apol­lons sym­bol, en lyra, av silver.